Idag har vi haft sovmorgon...

mumin mamman och jag och avnjutit frukost i lugn o ro😍

December bjöd på psykisk stress och kommande förändringar,

normalt klarar man sånt hur enkelt som helst.

Men hela året har varit små kaos så stressen tar

hårdare på en då man inte riktigt hinner hämta andan mellan allt

som sker!

Den 23:e vaknade jag i värk och huvudvärk, 

jag borde ha ringt massören för länge sen...

Jag uträttade några av mina måsten men hade tänkt

göra lite julgodis till uppsittarkvällen.

Men insåg att det funkar lika bra med köpt chips o salta kex o ostar osv...

Dessutom hade dottern med hemgjort godis 💖

Nu blev det inte riktigt som i sagorna, allt är klart och 

det lyser tända ljus och är så juligt mysigt som det bara kan bli...

Nej då, när mamma och ungdomarna anlände låg jag på spikmattan

och mamma tyckte jag såg blek ut.

Jag mådde skit o ville helst spy, jag sa ge mej några minuter...

Jag tog en dusch och värktabletterna började lätta upp en del smärta...

Vi hjälptes åt att duka fram skinkan och smörgåsar och 

naturligtvis en massa gott framför Tv och uppsittare bingo.

Jag tittade mej omkring och insåg att jag glömt ta fram jultavlorna,

även tomtarna ligger ännu nerpackade i lådorna.

Jag tittade på mamma och min familj i vår stora hörnsoffa och tänkte:

Detta är julen 💖  Familjen 💖

Trots det sov jag bara 1,5 timme på natten och kände mej som en 

enda stor rishög då jag anlände till jobbet på julaftons morgon 😟

Efter jobbet åkte jag hem och tog några värktabletter 

och somnade på spikmattan en liten stund.

Sen steg jag upp, tog en dusch och....

upplevde en av mina bättre julaftonskvällar någonsin 💖

Den var fylld av så mycket skratt och kärlek att det värmde

hela min kropp 💗

Och när jag stod utomhus kl 22 på kvällen snöade det.

Jag blickade uppåt mot himlen och snön som föll och

pappa kändes så otroligt närvarande i just den stunden.

Han log.... log över att julen alltid är full av magi,

log över alla våra skratt, log över all vår kärlek,

log över att vi alltid hittar lösningar även i en pandemi.

Log över att vi hittade annorlunda sätt denna jul.

Och när jag tidigt på juldagsmorgonen tittade mej i badrums spegeln

levde julmagin ännu kvar och jag tänkte:

Årets lärdom var att verkligen förstå att ALDRIG ta något för givet!

Och att ALDRIG glömma bort att vara tacksam för det jag har!

Jobbet gick otroligt lätt denna dagen !

En annan story från den 23:e....

Systers äldsta kille var och sökte en julgran till moffa 💕

Och jag mötte en av mina bästisar från högstadiet på kyrkogården...

Efter skolan gick våra vägar åt olika håll tills vi en dag

träffades i väntrummet på sjukhuset, vi var unga och gravida.

Jag hoppades hon skulle bli inropad före mej så kanske hon skulle tro

att jag var på väg till tandläkaren. Vi blev båda avslöjade 😂

Vi fick varsin underbar flicka och återupptog kontakten.

Men livet kom emellan, mycket händer och saker rinner ut i sanden.

Tills våra vägar plötsligt korsar varandras igen en regnig 

eftermiddag på kyrkogården då vi är och tänder ljus och önskar

våra pappor (som är lika gamla) God Jul !

Jag säger: Ibland känns det orättvis att vi vårdar 100-åringar 

samtidigt som vi besöker våra alldeles för unga pappors gravar.

Inte orättvist att 100-åringarna får leva 💖 men att 

vi måste ta farväl av våra pappor i alldeles för unga år!

Hon svarar så fint:

För oss som är kvar är det tungt men vi måste tänka på dem

som gör resan och då får vi vara tacksamma att den går fort!

💜

Vi pratade länge och syster och jag var alldeles våta då vi gick tillbaka

till bilarna och jag säger bestört att nu blir vi sjuka.

Syster skrattar och säger då vet vi åtminstone varför vi är sjuka....

Oj detta blev långt 😲

Verkligen dags att sätta punkt! Ledig idag, kanske jag ska ta en 

tur till villa Sjöstrand?! Och grilla en korv, vem orkar äta julmat 

hur länge som helst 😂

God fortsättning på julen!