Igår tog killarna...

hojarna till skolan och Tibbe och jag 

bestämde oss för att upptäcka miljön kring torpet.

Vi tog bilen till Kungsö batteri här i närheten och begav

oss för att upptäcka det. Men vad är Kungsö batteri?

Batteriet på Kungsö var ett av de tio kustbatterier som ryssarna uppförde på Åland under första världskriget. Batteriet förlades till högsta punkten på Dalsberg, 32 m över havet. Till batteriet hörde också ett kasernkomplex för besättningen på c. 100 man.

 (kan man läsa på Jomala kommuns hemsida)

 

Först gick en smal väg ditåt och kikade man mellan buskarna

längs vägen, skymtade man sjön och på andra sidan av sjön 

ligger badstranden som är nära torpet.

Vi kom fram till "kasern" och traskade vidare in i skogen,

här fanns både blåbär och kantareller 😊

Vi kom fram till batteriet där utsiktstornet stod

(fast jag vågade inte upp)

Tyvärr bombades ju alls sönder och förstördes så det är inte

mycket kvar av batteriet där kanonerna stod.

Ett monument i miniatyr fanns där som visade hur det sett ut.

Och vägen därifrån med alla dessa stenar som var 2 km lång,

tänk att bygga den för hand i början av 1900-talet!

Eftersom vädret var mulet passade jag på att åka in till Mariehamn,

på diverse olika ärenden.

Det enda jobbiga med att ha med Tibbe...

Jag kan inte lämna honom i Torpet på främmande ställe,

men tack o lov känns det inte lika varmt i makens stora bil!

Bilen i skugga, en vattskål fram och takluckan öppen...

Jag tog mej dock några minuter med att smita in på mitt favorit cafe

för att avnjuta min favorit, Ålandspannkaka och kaffe 😍

Jag behövde också via apoteket för att få hjälp mot alla fästingar

som Tibbe får på sej överallt!

Jag testade en nyhet för mej, en liten manick som jag skulle

hänga i klaven och som skulle "skrämma" och hålla fästingarna

på avstånd.

Sen efter Tibbe fått vara ut en stund smet jag också in i Mariehamns kyrka.

Den är av de nyaste kyrkorna på Åland och är endast 90 år 😌

På kvällen kom Ålandsväninnan på besök och åt med oss

och då hon hörde om besöket vid Kungsö batteri berättade hon

att det finns ett i Sålis också.

Så vi gjorde ett besök dit och killarna tyckte också det var intressant.

Vid kasernen stod en ensam kvar glömd ryss på vakt ännu 😉

Där fanns också ett utsiktstorn och efter en hel del fegande

så kom jag upp! Jag frågade om de kan ta kort av mej som bevis

att jag faktiskt vågat mej upp! Där jag stod leende och "avslappnad" 😆

Sen när jag fick tillbaka telefonen så knäpptes en bild i 

misstag, och den är närmare sanningen trots att mitt huvud

saknas! Den bilden säger:

Hur tusan tar jag mej ner??? 😨

 Där fanns också en miniatyr av hur kasern byggnaden såg ut där

alla ryska soldater sov. Den ena av dessa stugor (från Sålis eller

Kungsö) är flyttad till Hammarland och är nu ett hus

med lägenheter. Eftersom väninnan var med

 så åkte vi förbi och hon visade oss 😌

Vi hade en mycket trevlig kväll med henne,

och killarna ville också till Kungsö batteriet men denna

gång kom vi en annan väg och behövde inte gå igenom skogen.

Och jag var upp i det tornet också i sällskapet 😇

 

I övrigt knallar vi på, skolan verkar bra.

Men visst är det en omställning att flytta bort från alla kompisar

och allt det som är vanligt och kallas vardagen 😊

Att börja bygga upp något nytt..

När jag själv var 16 år och flyttade till internat så 

åkte jag hem varje helg till det bekanta och de "vanliga" kompisarna.

När jag för 19 år sedan själv flyttade till Åland efter en separation

var jag glad och förväntansfull, jag skrev på ett 

arbetsavtal för ett halv år framåt och då kom smällen....

Jag fick ingen dagvård till min då 4 åriga dotter,

pga av mina obekväma arbetstider!

Jag minns jag sa på en av kommunerna,

men jag har laglig rätt till dagvård!!!

Och damen svarade, jag vet det men det betyder inte att

jag kan trolla! 

Jag älskade dock Åland och träffade många underbara människor,

och jag grät i kudden på kvällarna när dottern för första

gången skolades in hos dagmamma flera 100 km bort från mej

hos en dagmamma jag inte ens kände.

Vad jag insåg just då var, att vardagen och familjen och vännerna

omkring mej som jag tog alltför självklart utan att ens tänka på,

betyder så mycket!

När man flyttar måste man bygga upp nya nätverk,

med nya kompisar att ställa upp för och själv få hjälp av.

För ensam är aldrig stark 😊

Önskar er alla en fin dag! Och hoppas solen lyser över er också 😎